Alla typer av gårdar kan vara regenerativa, oavsett storlek, plats eller produktionsriktning. En gård som odlar enligt de regenerativa jordbrukets metoder kan inte klassificeras enligt ett visst produktionssätt. För att beskriva verksamheten kan man säga att den präglas av ett helhetsmässigt tankesätt eller ett holistiskt perspektiv. Regenerativa jordbruksmetoder kan implementeras både i konventionell och ekologisk odling.
Bild 11. Det viktiga är att odlaren strävar efter att förstå jordbruksarbetet som en helhet och väljer passande åtgärder enligt varje situation. Förutom att man måste fundera på vad man gör, måste man också tänka på varför och hur man gör. Bild enligt källa 8.
Bild 12. Jordbrukare Nina Långstedt strävar efter att ha ett holistiskt perspektiv på jordbruket. Bild: Anne Nordling.
Jag gick verkligen ”all in” för regenerativa metoderna för tre år sen. Jag blev jätteinspirerad av en kurs som jag gick på med en tysk lärare. Han är nu min rådgivare i dom här frågorna.
– Jordbrukare Nina Långstedt, Krämars gård, Ingå.
Även små åtgärder kan leda till betydande resultat. Till exempel kan genomtänkta val av grödor, optimering av jordbearbetningen och välplanerade förbättringsåtgärder på åkrarna ha en stor inverkan på markens bördighet och skördenivån.
Att förbättra markens bördighet är ett långsiktigt arbete. Å andra sidan kan en god markstruktur förstöras på ett ögonblick med felaktiga åtgärder och dålig timing. Kör man på en våt åker med tunga maskiner kan man få till stånd skador som inte repareras av sig själv. När marken packas kan växtrötterna inte växa optimalt. Därtill försämras markorganismernas levnadsförhållanden, luftvolymen blir otillräcklig och vattnet kan inte lagras. Markpackning leder snabbt till problem som tar en lång tid att lösa.
På regenerativa gårdar utnyttjar man naturens egna ekosystemtjänster effektivt. De viktigaste av dessa är fotosyntesen och kolbindningen, vattnets och näringsämnenas kretslopp och pollineringstjänsterna.
Pollineringstjänsterna är av stor betydelse, eftersom tre fjärdedelar av alla växtarter som odlas i världen är beroende av insektspollinering eller drar nytta av det. Bland finska grödor är till exempel bovete helt beroende av insektspollinering. Pollinering gynnar i hög grad också bondbönor, rybs, raps, kummin, klöver, jordgubbe, äpple, hallon, vinbär och buskblåbär. De viktigaste vilda pollinatörerna är bin och humlor, vars ekonomiska värde globalt sett är i samma storleksklass som honungsbinas.(9)
Vilka är metoderna inom regenerativt jordbruk, och hur kan man komma igång?
Det är viktigt att odlaren känner sina åkrar väl. Man brukar börja med regenerativt jordbruk genom att bekanta sig med varje skifte enskilt. På det sättet kan man bilda en uppfattning om möjliga markpackningar och andra faktorer som försämrar markstrukturen. Spaden är ett behändigt hjälpmedel, och det lönar sig att alltid ha den med sig i traktorn eller bilen.
Bild 13. Jordbrukarna Piia och Petri Jokela säger att det är väldigt beroendeframkallande att iaktta åkermarken. För tretton år sedan hade Piia inte trott att hon skulle köra omkring med en spade i bakluckan för att få se om det finns mask i jorden. Bild: Soja Sädeharju.
Det är ganska enkelt att värdera markstrukturen i samband med jordbruksarbetet. Det räcker med att gräva en grop och analysera det som gömmer sig i marken. Frisk åkerjord doftar gott och är rik på organiskt material. Man kan också observera markstrukturen genom att ta upp en jordkoka i handen, fälla den och se på vilket sätt den går sönder. Välmående åkerjord består av runda gryn, som lätt faller isär. Markens infiltreringsförmåga kan i sin tur testas genom att mäta hur snabbt vatten absorberas.
Bild 14. Välmående åkerjord är luftigt och består av runda gryn. Bild: Soja Sädeharju.
Mot regenerativt jordbruk
När du bekantat dig med tillståndet i dina egna åkrar kan du börja prova eller öka på regenerativa odlingsmetoder. Åtgärderna måste vara väl planerade och ske vid rätt tidpunkt, eftersom alla metoder inte kan tas i bruk på alla skiften.
Förbättringen av jordhälsan börjar med grunderna. Först måste man försäkra sig om att åkerskiftets dränering fungerar. Ifall nack- eller täckdikena inte fungerar, måste man åtgärda problemen. Annars går de pengar som investeras på att finjustera jordhälsan förlorade.
Först efter att dräneringen är i skick kan man börja förbättra markstrukturen. Markpackningar kan åtgärdas till exempel genom biologisk-mekanisk djupluckring, alltså genom att kombinera alvluckring med odling av växter med djupgående rotsystem. Maskinernas däck bör också kontrolleras och maskintrafiken minimeras.
En mångsidig växtföljd och ett äkta växttäcke förser markorganismerna med både näring och skydd. De tillför marken organiskt material och fortsätter att assimilera långt efter att huvudgrödan mognat. Fånggrödor binder matjorden, minskar på erosionen och tar upp överflödiga näringsämnen.
Vallar kan i sin tur användas som gröngödsel, foder eller för bete. Hållbar skötsel av betesmarkerna bidrar till en effektiv kolinlagring i marken. Betande idisslare har betydande positiva effekter på ekosystemets mångfald.(10)
Bild 15. Gödslingen på Piias och Petris gård baserar sig på gröngödslingsvall och starka växtbestånd. Den största framgången här är att få skörd varje år – en bra skörd, konstaterar Piia och Petri. Bild: Soja Sädeharju.
I regenerativt jordbruk störs jorden fysikaliskt och kemiskt så lite som möjligt. Marken bearbetas lätt och bearbetningen sker endast då marken är torr. Också växtskyddet minimeras och bekämpningsmedlen som används borde helst vara oskadliga. Odlaren blir tvungen att ompröva sin attityd gentemot andra växter än odlingsväxter på sina åkrar.
En del jordbrukare strävar efter att finna icke-kemiska metoder för att undvika konkurrensen mellan vilda växter och odlingsväxter.
Också växter som anses vara ogräs gynnar odlingsmarken. De ökar den biologiska mångfalden i åkrarna och står för alternativ föda för växtätare. Dessutom föredrar åkerfåglar och skadedjur vissa ogräs framför odlingsgrödorna. En sådan växt är svinmållan, som skinnbaggarna äter hellre än morot.(11)
Vi vet också att betande nötkreatur deltar i ogräsbekämpningen, eftersom exempelvis kalvar och kor gärna äter yngre tistlar och ogräsmållor.
Bild 16. Växtekolog Minna Kosonen från Naturresursinstitutet (Luke) har sett närmare på svinmållor, som anses vara skadliga ogräsväxter, och nyckelpigorna som förekommer i dem. Ogräsmållorna är kända konkurrenter till odlingsväxter och de gillar kväve. Kosonen fann att ogräsmållorna lockar till sig en hel del nyckelpigor och intresserade sig för fenomenet. Högst sannolikt hade de samlats där på grund av bladlössen, men kanske det är så att själva växten döljer en egenskap som lockar nyckelpigor till sig? Bild: Soja Sädeharju.
Sammanfattningsvis består kärnan i regenerativt jordbruk i att förstärka jordhälsan genom att öka mullhalt, rötter, vattenhållningsförmåga, fotosyntes, mångfald och skydd. När åkermarken mår bra, kan man med hjälp av regenerativa jordbruksmetoder uppnå en hållbar och produktiv markstruktur samt goda skördar. Vägen går alltid från bergets botten upp till toppen: först ser man till grunderna och först sen är det dags att finjustera.
Bild 17. Tio steg mot regenerativt jordbruk.
Regenerativa jordbruksmetoder är:
Se till att åkrarna har ett växttäcke under hela året. Marken grönskar under alla årstider med hjälp av fång- och bottengrödor samt vall och höstspannmål.
Minimera jordbearbetningen. Stör marken mekaniskt så lite som möjligt, och bearbeta den alltid vid rätt tidpunkt.
Använd organisk gödsel och jordförbättringsmedel. Använd stallgödsel, fibrer och andra organiska gödselmedel.
Minimera användningen av bekämpningsmedel. Välj förebyggande växtskydd och undvik bekämpningsmedel. Blir du tvungen att använda dem, välj ämnen som stör markbiologin så litet som möjligt.
Främja mångsidig växtföljd. Inkludera vall, höstspannmål samt botten- och fånggrödor i växtföljden på åkrarna. Ifall dessa redan finns i växtföljden, fundera på ifall det går att ta in flera arter.
Utnyttja de mest kolbindande betesmetoderna och rotationsbete. Planera betet noggrant för att undvika överbetning. Låt djuren beta också på kulturlandskap.
Använd dig av skogsjordbrukets metoder för att öka kolinlagringen och den biologiska mångfalden. En vindskyddsremsa tvärs genom åkrarna hjälper pollinerare och naturliga fiender till skadedjur i deras arbete. Exempelvis havtorn kan planteras på erosionsbenägna strandområden för att förankra marken.
Tillsätt biokol i åkermarken. Biokol är hittills en föga utnyttjad jordförbättrare på grund av dess svårtillgänglighet och dyra pris. Biokolets förmåga att förbättra markstrukturen och lagra in permanent kol är dock i en klass för sig.
Öka antalet fleråriga växter. Se till att utöka mångfalden av växtlighet på och runt omkring åkerskiftena.
Kolbindande jordbruk på torvmarker. Förhindra kolutsläpp med hjälp av fleråriga vallar i växtföljden. De minskar behovet av jordbearbetning. Minska nedbrytningen av torv genom att hålla grundvattennivån tillräckligt hög, men tänk samtidigt på odlingsperspektivet. Det lönar sig att hålla torvåkrarna växttäckta så mycket som möjligt, helst med vall.
Sign up to solve exercises
Välkommen att ta del av vidare diskussion kring regenerativt jordbruk på Facebook-gruppen Carbon Action Svenskfinland!
Kapitel 1 är skriven av:
Soja Sädeharju och Eliisa Malin, BSAG
Kapitel 1 är översatt av:
Anne Nordling, BSAG
