Åkrarnas goda jordhälsa är en förutsättning för livsmedelsproduktion och en av jordbrukets viktigaste resurser. Skördenivåerna och jordbrukets miljöpåverkan är direkt beroende av odlingsåtgärderna och jordhälsan. Skördesäkerheten, lönsamheten och självförsörjningen påverkas också av jordhälsan. Jordhälsa har fått mera uppmärksamhet numera på grund av att växtperioderna under den senaste tiden varit så varierande. Oväntade och extrema väderförhållanden har ökat i och med klimatförändringen.
Bild 20. Regniga vintrar, översvämningar och torka utmanar jordhälsan. Bild: Jarmo Markkanen.
Många finska åkrar skulle gynnas av en förbättring av jordhälsan. De vanligaste problemen är markpackning och bristfällig vattenhushållning. Det lönar sig inte att köra på våta åkrar med stora och tunga maskiner, eftersom det leder till markpackning. Att åtgärda problemen kräver mycket planering och tid. Många odlare funderar febrilt på hur de kan förbättra sin jordbruksmark. Att förbättra jordhälsan innebär ett långsiktigt arbete. Det handlar dock inte om en omöjlig uppgift. Även på kort tid kan man göra en hel del och fördelarna mångdubblas med åren.
Genom att investera i de egna färdigheterna och förbättringen av jordhälsan förbereder man sig för framtidens livsmedelsproduktion.
Att den bördiga matjorden försvinner på grund av erosion är en stor förlust för odlaren. När den näringsrika matjorden hamnar i vattendrag orsakar den övergödning och grumlighet, så detta är inte heller bra ur miljösynpunkt. En bra lösning på dessa problem är att förbättra markens jordhälsa och kombinera det med ett ständigt växttäcke. Dessa skyddar åkermarken mot erosion och gynnar markorganismerna.
Jordhälsan försvagas ofta också av en minskning av mullhalten i marken. Mullhalten minskar om inte tillräckligt med växtrester eller andra kolflöden återförs till marken i förhållande till mängden kol som frigörs i atmosfären i samband med nedbrytningen. För att förbättra mineraljordars mullhalt krävs systematiskt arbete. Man måste alltså samtidigt öka kolflödet och begränsa nedbrytningen av kol till koldioxid. På torvmarker måste man med olika medel kontrollera koldioxidutsläppen som uppstår vid nedbrytningen av torv.
Lyckligtvis kan odlaren själv påverka jordhälsan rätt mycket, utan att det kräver stora investeringar. Det är viktigare att analysera och följa med hur åkrarna mår samt planera de kommande åtgärderna utförligt.(11)
Ju snabbare man åtgärdar jordhälsan, desto snabbare kan man vänta sig att få goda resultat. Det är viktigt att analysera skicket på grödorna och åkrarna samt planera de kommande åtgärderna utförligt(11). Även om åkrarna producerar en riklig skörd, lönar det sig att undersöka varje skifte regelbundet så att man i god tid kan hitta möjliga förändringar som försämrar markens bördighet. En spade, skörde- och täckdikeskartor, satellitbilder, teknologiska hjälpmedel och de egna sinnena är viktiga redskap för observation av åkermarker.
Bild 21. Sirkku Puumala och Patrick Nyström odlar Verkatakkila gård i Vichtis. Bild: Kimmo Syväri.
Se Patricks video: Förbättrad jordhälsa ger bättre skörd (0:53)
Man får energi av att se hur man kan påverka jordhälsan. Att man inte bara är underkastad väderförhållandena.
– Jordbrukare Sirkku Puumala, Verkatakkila gård, Vichtis
Åkrarnas jordhälsa är summan av flera faktorer. Man kan förbättra åkrarnas skick bland annat genom att göra växtföljden mångsidigare, öka organiskt material, gödsla balanserat och enligt behov, hindra markpackning och välja rätt sätt att bearbeta marken.
Det är bra att komma ihåg att även om odlaren varken kan påverka väder, platsen där gården ligger eller jordarten i åkrarna, så har odlaren ändå flera möjligheter att påverka allt annat. Det känns meningsfullt och givande att ta hand om markens bördighet när ens egna val spelar en så stor roll.
Checklista för att förbättra jordhälsan
Ta hand om jordhälsan. Den påverkar skördesäkerheten, jordbrukets lönsamhet, självförsörjning och miljöpåverkan.
Red ut och åtgärda problemen med vattenhushållningen.
Observera åkrarna med hjälp av spade, skörde- och täckdikeskartor, satellitbilder, teknologiska hjälpmedel och de egna sinnena.
Främja en mångsidig växtföljd och välj olika typer av grödor.
Hindra att markpackning uppstår, kör inte på åkern när det är vått. Lägg märke till maskinernas tyngd, däcktryck och planering av åkertrafiken.
Välj ändamålsenliga metoder för bearbetning.
Förse åkermarken med ett kontinuerligt växttäcke, det skyddar mot erosion och gynnar markorganismerna.
Öka mängden organiskt material, det är det enda sättet att öka mullhalten i mineraljordar.
Använd olika metoder på torvmarker för att stävja koldioxidutsläppen som uppstår vid nedbrytningen av torv.
Gödsla marken balanserat och efter grödornas behov.
Minimera störningen av åkerekosystemet.
Sign up to solve exercises
Välkommen att ta del av vidare diskussion kring regenerativt jordbruk på Facebook-gruppen Carbon Action Svenskfinland!
Kapitel 2 är skriven av:
Soja Sädeharju, Jenni Jääskeläinen, Eliisa Malin, BSAG
Kapitel 2 är faktagranskad av:
Specialforskare Helena Soinne, Naturresursinstitutet
Kapitel 2 är översatt av:
Anne Nordling, BSAG
