Jordbrukarna arbetar i samarbete med naturen och upplever kontinuerligt dess mångfald vid sidan av sitt arbete. Många utför olika åtgärder för att värna om mångfalden på sina gårdar. För en del odlare är det arbetets salt, för andra ett trevligt komplement, men för hela jordbruket är biologisk mångfald ett livsvillkor.
Markens artrika organismer tar hand om markens välmående på flera sätt, medan mångfalden ovan jord i sin tur ger odlingsväxterna skydd mot olika störningar. Kan man få större skördar med hjälp av mångfald? Är det farligt om en eller flera arter försvinner? Hurudan är mångfalden på min gård och hur kan jag öka mångfalden? Bland annat dessa frågor försöker vi besvara i detta kapitel.
För att beskriva den biologiska mångfalden används också begreppen biodiversitet och i Finland också naturens mångfald. Den kan beskrivas som ett nätverk i flera dimensioner som sträcker sig från nordpolen till sydpolen och från underjorden ända upp till atmosfärens yttre sfärer(1).
Bild 1. Nätverket av biologisk mångfald sträcker sig till världens alla hörn.
I nätverket av biologisk mångfald är alla organismer på ett eller annat sätt kopplade till varandra och därför också beroende av varandra. Av denna orsak har olika störningar i ekosystemet långt gående effekter. Människan har också förbindelse med alla andra organismer via detta nätverk. Människans ställning jämfört med många andra arter är speciell, då vi påverkar naturen på ett exceptionellt omfattande sätt.
Begrepp inom biologisk mångfald
Organism avser vilken som helst växt, djur, svamp eller encellig livsform, en individ av en särskild art.
Art är en grupp som består av individer, vilka åtminstone i princip kan föröka sig på ett sådant sätt att också avkomman är fertil.
Population avser en grupp organismer av samma art, vilka lever på samma område.
Ekosystem är en helhet som består av olika arters populationer och deras livsmiljö.
Naturligt urval innebär, att de individer som är minst lämpade för sin omgivning gallras bort, medan de bättre anpassade individerna bevaras och förökar sig, varvid de alleler, alltså genvarianter, de bär på blir allmännare.
Genetisk mångfald ökar i populationerna genom det genflöde som kommer från andra populationer.
Indikatorart är en art som ger information om livsmiljöer genom att förekomma eller saknas.
Nyckelart är en art som kraftigt påverkar andra arter i sin livsmiljö.
Främmande arter eller invasiva arter är arter som har kommit annanstans ifrån. Den främmande arten har spridit sig till området för egen kraft, medan den invasiva arten är hämtade av människor.
Mera information om olika organismer finns på adressen laji.fi/sv.
Mångfalden är multifunktionell. Detta innebär att mångfald skapar nytta på flera olika sätt på vår planet. Den påverkar människans hälsa och välmående på ett övergripande sätt(2). Dessutom är de ekosystemtjänster, så som pollinering och markens funktioner som den biologiska mångfalden erbjuder, sådana nyttor som gör det möjligt att leva på vårt jordklot. Naturen har också ett egenvärde som inte är beroende av om den är till nytta för människan eller inte.
Biologisk mångfald är nyttig för människan på många olika sätt
KOST. Biologisk mångfald gör vår växtbaserade kost mångsidigare. Utan insekternas pollineringstjänster skulle kosten vara ensidig och bestå främst av spannmål och potatis.(3)
MIKROFLORA. Mångfalden är också till nytta för människans mikroflora (mikrober). Vi behöver biologisk mångfald också i vår kropp, eftersom en ensidig mikroflora predisponerar för kronisk inflammation, typ 2 diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. En ensidig mikroflora försvagar också immunförsvaret. En rik mikroflora förebygger allergier och astma.(4)
PSYKISKT VÄLBEFINNANDE. Forskningen har gett lovande resultat som visar att naturen främjar vårt psykiska välbefinnande. Forskning kring mångfaldens effekter på vårt psykiska välbefinnande är dock tillsvidare inte alltför omfattande.(5)
ESTETISK OCH KONKRET NYTTA. Naturen producerar också estetisk nytta till exempel i form av vårdade kulturmiljöer eller havsnaturens upplevelser. Dessutom producerar naturen konkret nytta, så som svampar, bär, vilda örter, fisk och vilt.(6)
AFFÄRSVERKSAMHET. Nyttan av mångfalden kan ta en mängd olika skepnader för företagare. En jordbrukare har till exempel nytta av pollineringstjänster och organismerna i marken, medan mångsidiga naturmiljöer är en förutsättning för affärsverksamheten för producenter av turismtjänster.(3,5)
Naturen strävar efter balans och då den rubbas strävar den till balans igen. En försämring av den biologiska mångfalden rubbar balansen och försämrar resiliensen dvs. förmågan att hantera förändring. En försämring av den biologiska mångfalden är ett stort hot, vars följder vi inte kan förutse. Det är till exempel omöjligt att veta på vilket sätt en arts försvinnande påverkar det biologiska nätverket. Av denna orsak är det motiverat att värna sig mot en försämring av mångfalden hellre än att låta arter dö ut och se vad som händer.
Sign up to solve exercises
Nyttorna vi får av den biologiska mångfalden är besvärliga ur den synpunkten att ingen äger dem. Eftersom till exempel pollineringstjänsterna eller de vilt växande växternas kolbindning inte har någon ägare, har de inte heller någon ekonomisk marknad. Eftersom mångfalden kan utnyttjas av alla, minskar det på lusten att göra satsningar för dess bevarande – det går inte att göra affärsverksamhet av det. Ansvaret för värnandet om mångfalden ankommer alltså på samhället och till stora delar på markägarna.(7)
Mångfalden effektiverar tillväxten
Den biologiska mångfalden är lätt att påverka i jordbruksomgivningen, såväl positivt som negativt. Många odlare utför olika åtgärder för att öka och värna om mångfalden på sin gård. Mångfald i jordbruksmiljön kan observeras på väg- och dikesrenar, kring gamla byggnader och på gamla gårdsplaner, naturvårdsåkrar, betade vårdbiotoper och åkrarnas skogsholmar. Man kan också öka mångfalden genom en mera mångsidig växtföljd, till exempel med hjälp av fånggrödor och vallar med många växtarter.
Bild 2. En nässelfjäril på en kirskål och en pärlemorfjäril i flykt. Bild: Marjo Aspegren.
Man kan öka mångfalden med hjälp av ängar, stenhögar, död ved, risgärdesgårdar och genom att tillämpa olika metoder från skogsjordbruket: häckar, alléer som fungerar som vindskydd, skyddsremsor och skogsbeten. Den biologiska mångfalden i marken kan ökas permanent invid annars odlad areal med hjälp av obearbetade remsor antingen som skalbaggsåsar eller åkerrenar. Mångfald bland marklevande organismer är också en del av den biologiska mångfalden.
Mångfalden av markorganismer är avgörande för upprätthållandet av åkermarkens funktioner.
Då markens biota är mångsidig, fungerar nedbrytningen och därmed också näringsämnescirkulationen aktivt. Organismerna bryter ned organiskt material och frigör näringsämnen till växterna och växterna bildar å sin sida kolföreningar i marken genom sin assimilation. Dessutom är markens motståndskraft mot olika sjukdomar och extrema förhållanden desto bättre, ju mångsidigare livet är under markytan.
Det ovanjordiska ekosystemets mångfald har en stark koppling till mångfalden under jord. Växterna lever i växelverkan med andra organismer. Nyttiga bakterier och svampar på olika växters blad och rötter bildar föreningar, vilka kan främja växternas skydd eller deras näringsupptagning(8). Till exempel bakterier i Rhizobium-släktet kan binda kväve ur luften, vilken växterna kan utnyttja för sin tillväxt. Dessa kvävefixerande bakterier lever i tät växelverkan med rotsystemet av vissa växter, så som bondböna, ärt och klöver.
Bild 3. Vallar med många arter skapar mångfald både ovanför och under markytan, vartill de främjar kolinlagring i marken. Bild: Soja Sädeharju.
Blandningar av flera arter ger odlingssäkerhet i varierande förhållanden; någon art klarar sig alltid, även om förhållandena skulle vara ogynnsamma. Baljväxter som ingår i vallblandningar lockar pollinerare och ger dem näring(9). Baljväxterna har också konstaterats ge skördeökning i vallblandningar(10). I ett globalt perspektiv är trädjordbruk, där man kombinerar trädbestånd med jordbruk, en källa till större mångfald och bättre odlingssäkerhet(11,12).
Vid Jenas universitet i Tyskland har man forskat i mångfaldens effekter under en lång tid. Se en video (8:55) i ämnet.
Mångfaldens effekter på skörden
Mångfald förbättrar pollineringstjänsterna och kontrollen av skadegörare, markens bördighet och vattenhushållning(13).
Ju större mångfalden är ovanför och under markytan, desto bättre tål marken olika externa förändringar och hot(13).
Blandbestånd producerar bättre skördar än monokulturer, eftersom kompanjonsväxter stöder varandras tillväxt. Ett gammalt exempel är klätt, som främjar vetets tillväxt(8).
En mångfald av pollinerare främjar högre skördenivåer(14).
En mångfald av pollinerare kan minska mängden skador som orsakas av skadeinsekter: de naturliga fienderna håller skadedjursbestånden i schack(15).
Vallar som består av flera arter har konstaterats ge större skördar än vallar med ensidiga artsammansättningar(9,16).
Mångfaldens positiva effekt på skördenivån kan konstateras också då skördens kvalitet beaktas vid bedömningen(12,16).