Du går på marken otaliga gånger om dagen, men hur ofta tänker du på hur viktig marken är för våra liv? Marken är grunden för många förnybara naturresurser och nästan allt liv. Det här kapitlet presenterar basfakta om marken, dess sammansättning och dess biologiska, fysikaliska och kemiska egenskaper.
Bild 1. Eftersom marken vanligtvis är täckt av växtlighet eller bebyggelse, kan vi inte se den hela tiden. Det är ändå väldigt nyttigt att lära känna världen under markytan lite bättre. Bild: Soja Sädeharju.
Marken producerar ekosystemtjänster
Marken står för ett flertal livsviktiga tjänster för oss människor, våra husdjur och otaliga arter på vår planet. Dessa kallas för ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsterna som produceras av marken är en följd av markfunktioner, varav de viktigaste för jordbruket är(1):
1. Att producera biomassa. Marken möjliggör produktionen av grödor samt skogsbruket. Följaktligen är det också en förutsättning för att kunna utöva livsmedelsproduktion och skogsbaserad industri.
2. Rengöring och lagring av vatten. Marken renar vatten och reglerar vattenresurserna – inklusive vårt dricksvatten. Den upptar och lagrar vatten, och tar bort skadliga ämnen från det.
3. Klimatreglering och kolinlagring. Marken reglerar klimatet och lagrar kol. Den minskar växthusgasernas negativa effekter i atmosfären genom att lagra kol, och genom att reglera mängden växthusgaser som bildas i marken. Livsmedelsproduktionen kan påverka kolinlagringen genom att välja rätt odlingsmetoder.
4. Att upprätthålla den biologiska mångfalden och skapa livsmiljöer. Marken upprätthåller biologisk mångfald och bjuder på livsmiljöer åt en mängd olika organismer.
5. Återvinning och lagring av näringsämnen. Näringsämnen som frigörs från gödselmedlen upptas och omvandlas i marken så att växterna kan använda sig av dem. Marken i sig står också för en del näringsämnen. Marken upprätthåller också funktioner som binder näringsämnen från luft och vatten. Tack vare dessa funktioner kan näringsämnen cirkulera och lagras i marken, vilket gör dem tillgängliga för växter. Speciellt viktigt är detta i åkermarken för att grödorna skall frodas.
Förutom tjänster inom jordbruket, står marken också för vårt välbefinnande på flera andra sätt. Välkända exempel är trädgårdsskötsel och friluftsliv, som har flera positiva effekter på vårt psykiska välmående. En mångsidig mikrobflora gynnar människokroppen, eftersom kontakt med markens acinetobakterier kan balansera immunförsvaret och därigenom förebygga allergier(2).
Sign up to solve exercises
Markfunktionerna är nära sammankopplade. Växter producerar biomassa och syre, upptar koldioxid ur luften och lagrar kol i marken. För att må väl behöver växterna i sin tur en väl fungerande mark som grogrund. Marken ger växterna luftig jord att växa i, lagrar och förser växterna med vatten och näringsämnen, samt ger näring och skydd för olika markorganismer som främjar växternas välbefinnande.
Vissa markfunktioner är fortfarande föga kända.
Det finns antingen inte sätt att mäta funktioner kvantitativt, eller så är resultaten av mätningarna en förenkling av verkligheten på många sätt. Således har bara ett fåtal forskare velat uppskatta marktjänsternas ekonomiska värde. I stället för att definiera markens ekonomiska värde, är det förnuftigare att försöka förstå den centrala roll marken spelar som grunden för allt liv och därmed också jordbruket.
Under de senaste decennierna har forskning relaterat till markfunktioner ökat stadigt. I och med klimatförändringen har intresset för kolbindning i åkermark ökat ännu mer, eftersom markens förmåga att fungera som kolsänka förstås allt bättre numera. Jordbrukare har naturligtvis alltid förstått sig på mullhaltens betydelse för markbördigheten.
Marken är nödvändig för produktionen av nästan all mat. Endast fem procent av maten produceras på annat sätt. Dessa fem procent inkluderar fisk och skaldjur, vattenbruk, alltså hydroponisk odling, vilket innebär till exempel vertikal odling samt luft-, alltså aeroponisk odling, som kan användas till exempel vid potatisodling.(3,4)
Marksammansättning
Vår planet är en dynamisk och levande enhet vars funktioner upprätthålls av marken. Men vad består marken av egentligen?
Med marken syftar man till det marktäcke som täcker berggrunden på de ställen berggrunden inte är synlig. Marktäckets tjocklek kan variera från ett mycket tunt jordlager till ett lager på hundratals meter. Marken består av en blandning av fast material, vatten och ämnen lösta i vattnet, luft och markorganismer. Det fasta materialet i marken består av mineraler och organiskt material. Tillsammans med berggrunden bildar marken jordskorpan.(5)
Bild 2. För att marken ska må bra borde 10-15 % av det fasta materialets volym bestå av organiskt material, vilket motsvarar en mullhalt på ca 4-8 % (viktprocent).
Markens egenskaper varierar på olika håll i världen. I Finland är marken alldeles speciell, eftersom berggrunden ligger relativt nära marken. Upptill 14 % av landytan består av bar berghäll, eller berg täckt av ett tunt jordlager(6). Cirka åtta procent av Finlands totala yta består av åkermark, eller 2 300 000 hektar, vilket motsvarar ungefär arealen av Kajanaland(7). Av EU: s totala landareal är 39 % jordbruksmark. Ungern och Danmark är ledande i EU med de största andelarna: mer än 50 % av dessa länders areal består av jordbruksmarker. Därtill är den finska marken också relativt ung, högst 12 000 år gammal. I tropikerna kan marken vara till och med miljoner år gammal.(8)
Markens gaser och vätskor rör sig i dess porer. Porstorleken varierar, från mikroskopiskt små utrymmen mellan partiklarna, till flera centimeter breda sprickor. Porerna är mycket viktiga för att vatten och luft ska kunna lagras och transporteras i marken. Växter kan dra nytta av vattnet i porerna under torka. Syret i de luftfyllda porerna är viktigt för rötternas och markorganismernas fysiologiska funktioner och nedbrytningen. I porerna transporteras också kvävgas till kvävefixerande bakterier.
En välmående jordmån är som en tvättsvamp: den håller kvar och förser växterna med vatten under en lång tid.
Alltför stora porer, såsom sprickor, kan inte hålla kvar vatten, utan det rinner rakt igenom. De är dock viktiga för gasutbytet. Markens vattenhållningskapacitet är en viktig egenskap. Torr mark är vattenavvisande till en början, precis som en alldeles torr rengöringsduk. Torr mark kan inte uppta regnvatten omedelbart, vilket kan leda till att vattnet bildar små strömmar på markytan som för med sig värdefull matjord. Detta sker särskilt på marker med tät yta och låg mullhalt, vilket försämrar markens förmåga att bevara en tillräcklig fuktighet mellan regnen.
Åkermarker som innehåller tillräckligt organiskt material ger däremot det bästa skyddet för växterna mot extrema väderförhållanden. En välmående jordmån är som en tvättsvamp: den håller kvar och förser växterna med vatten under en lång tid(5).
Det organiska materialet i marken nedbryts i olika takt. En del bryts ned snabbt, medan andra tar årtionden att bryta ned. När det organiska materialet hamnar i marken, börjar markorganismerna bryta ned det omedelbart för att kunna uppta näring ur det. Daggmaskar spelar en central roll i transporten av organiskt material till markens djupare skikt. Det organiska materialet bryts ned i mindre partiklar och transporteras till olika skikt i marken tillsammans med markorganismer och vatten. Största delen av kolet i det organiska materialet mineraliseras, dvs förvandlas till koldioxid vid cellandning och frigörs i atmosfären.
Det finns mer kol lagrat i marken än i all vegetation och atmosfären sammanlagt(9). Förutom mängden lagrat kol, är det också viktigt att ta hänsyn till att marken binder och avger kol ständigt.
Bild 3. Det är möjligt att påverka klimatförändringen genom livsmedelsproduktionen: genom att fokusera på markens bördighet kan man främja kolinlagringen i marken. Bild: Soja Sädeharju.